Jag har sportlov!

Igår kändes det jätteskönt, imorse också.
Men nu känner jag bara ångest över att jag vet att jag antagligen inte kommer göra allt det jag borde göra. Vilket leder till ångest över att jag känner mig otillräcklig och dålig. And that's a crapload of bullshit, tycker jag. 
Underbart.
Studenten kan inte komma snart nog.
Och det är den sorgliga sanningen.

Borde kanske tillägga att jag verkligen längtar till kryssning på onsdag också och att alla proven gick relativt bra den här veckan! Och med undantag för att Zeus ifrågasatte halva min presentation på latin, så har jag klarat mig. Otroligt nog.