Något otippat söndagskvällsnöje

Den här helgen har inneburit MYCKET åka/köra bil. Tim tog sitt körkort i fredags (WOHOOOOOO!!!!! Jag behöver inte skjutsa honom överallt längre :D men samtidigt; åh nej han kommer sno min bil hela tiden ;'/) så självklart fick han köra så mycket han orkade ned till Ålaryd (5 mil utanför Jönköping) eftersom vi skulle ned på dop. Det var en underlig känsla att ha ombytta roller efter 2 år... Men samtidigt väldigt skönt som sagt. Jag är fortfarande förkyld, betydligt bättre än tidigare i veckan men inte bra alls. Blir jättetrött av ingenting och hostan är inte borta än, så det har varit lite påfrestande. Dock fick jag för första gången på 5 turer till Jönköping stanna i Linköping och Lager157 på väg hem (topp, byxor, 2 sjalar för 400:-, I'm pleased), och dopet igår var fint och precis lagom långt. 
Vad är det då som är så otippat med den här söndagskvällen efter vad som känns som 3 hela dagar i bilen? JO, jag PLUGGAR. Från ingenstans kom en liten liten gnutta motivation som jag kände att jag måste ta vara på! Antagligen är det så att jag vet att jag har hela måndag, onsdag, torsdag och sen fredag till 16 (tisdag ska jag jobba) på mig att skriva den här uppsatsen nu, och om jag inte börjar på riktigt på riktigt (jag påbörjade den redan ons/tors i veckan men kom inte så långt...) förrän imorgon så kommer jag bli oerhört stressad. Så jag bröt mot min välmåendesregel om att inte plugga på helgen för att kunna må bra även i veckan. Ett ganska bra drag tror jag, känner mig positiv! Så nu ska jag leta lite referenser!

[Ett litet tillägg och erkännande. Det var lite jobbigt den här gången också att åka genom och bort från Jönköping utan hund, igen, men inte som de tidigare 2 gångerna. Vi hann inte träffa Kicki och hundarna heller den här gången, vet inte om det gjorde saken bättre eller sämre men det känns som att jag faktiskt är verkligt redo för en ny hund nu. När jag föreställer mig en Rottweiler i min och Tims ägo är det inte Diezel jag får en bild av längre utan en än så länge okänd, namnlös tik :) Med det inte sagt att jag inte saknar honom. Tänker fortfarande på hur det hade varit om han hade varit normal och vi hade haft en 1åring att "tampas" med nu.]