Nu när det är gjort.
Blidde en promenad i stan med Sarah och mina klackskor efteråt. Inte världens roligaste för mina fötter, men bra för hjärnan! Målet var en 50talsbutik någonstans vid Vitabergsparken, det är långt från skanstull till vitabergsparken när man har obekväma skor! Sen var affären lite läskig med tanke på att när man öppnade dörren gick man rakt ned (verkligien precis innanför dörren) för en trappa, det satt inte ens en varningsskylt utanför som sa att man inte skulle kunna stänga dörren utan att gå nedför första trappsteget. Stört.
Vad mer kan jag säga... Jag övningskörde med pappa, det går lite sådär när man är trött. Dragläget, avstånds- och vinkelbedömningen och jag kom inte överens idag. Men förutom lite frustration över [x antal] kärringstop gick det bra. Lyckades nästan med det där att backa också. Höll bara på att köra över pappa, som agerade mänsklig kon, en enda gång! Sedan backade jag tydligen in i det osynliga huset 2-3 gånger. Men sånt klarar ett osynligt hus. Ja just det, det var någon kille, i en annan bil, som försökte skrämma mig också genom att leka vid ett rödljus. Pappa blev irriterad men jag märkte det inte ens, tyckte bara denna människa betedde sig lite konstigt, så fail på honom. Han får gärna leva i tron att jag blev vettskrämd om det gör honom gladare.
För att avsluta det här inlägget lite fint så kan jag säga att jag fick de två röda kuddarna som jag (och mamma, lite) valde ut på jysk för att de skulle ligga i den nya soffan som kom igår. Mamma bestämde att de är FÖR röda. Hur något kan vara för rött, I have no clue. Så nu ligger de i min säng. Ja. Jag orkar inte ens kolla på Pokemon. Precis, godnatt!